På väg, på resa. Är det resan som är målet, eller målet som är målet?!)
Jag är trött på resande, jag är trött på att bo i en väska, trött på att göra besök. Jag vill gräva ner mina fötter och slå rot, blomma i mitt eget hem och göra det till mitt. Men det känns längre än en evighet från vart jag är än. Vänta. Längta. Se på.
Livet är det som rullar på även om jag stannar till/ hoppar av. Det bara tuffar på där utan mig.. Jag vill inte stanna och se på så jag hänger väl på o ser vart det leder mig. Nästa resa, ny väska och fler besök. Vara här och vara nu är svårare än man tror. Med huvudet bland molnen och hjärtat i min hand.
Med en fot i det som varit och den andra på väg till det som blir, så är det svårt att stå i det som är här. Det som är.
Målet är döden och livet är resan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar